Läs om det heldagsseminarium dit landets främsta experter var inbjudna att tillsammans med politiker från Stockholmsregionen debattera frågan om hur branschen kan medverka så att klimatsituationen inte förvärras av åtgärder i ny och befintlig bebyggelse.

Stockholm ska växa med ”två Göteborg” till år 2050. Idag släpper en stockholmare ut 4 ton koldioxid (CO2) per invånare och år. Målet är 3 ton till 2015. I Stockholm svarar bostäder och service för 60 procent av regionens energibehov. Därför är det viktigt att hitta energieffektiva lösningar i bostadsbyggandet.

Det sade Stockholms miljöborgarråd Ulla Hamilton (m) när hon talade på seminariet ”Klimatsmarta byggnader” den 23 oktober, vilket arrangerades inom ramen för Stockholm Bygger.

Under sakkunnig och professionell guidning genom dagen av moderatorn Lydia Capolicchio paraderade sedan en mängd intressanta talare.

Primärenergin det allra viktigaste
Tomas Bruce, regeringens utredningsman ska den 18 november framlägga sin energieffektiviseringsutredning för näringsminister Maud Olofsson. Han förklarade att det började med ett EU-direktiv som syftar till att främja energieffektiviseringen och att vägleda till besparingsmål. I Sverige lämnades ett delbetänkande i mars 2008 och den 31 oktober lämnas slutbetänkandet. ”EU räknar på ett annat sätt än vad vi gör och frågorna är ytterst komplicerade, det finns hur många kriterier som helst för hur man ska räkna – mig tog det ett halvår att sätta mig in i det”, konstaterade Tomas Bruce som påpekade att det viktigaste av allt är åtgången av primärenergi. Mer information finns på www.sou.gov.se/energieffektiv.

321 000 energideklarationer återstår till årsslutet
Fastighetsägarna Stockholms energispecialist Per Forsling konstaterade att 350 000 energideklarationer ska vara genomförda till den 31 december 2008. Hittills har 29 000 påbörjats. 700 experter har genomgått provet, 581 av dem har certifierats. Det råder alltså stor brist på folk som kan genomföra energideklarationerna. Om det går att få dispens, var en fråga för staten att ta ställning till, menade han.

Fastighetsägarna Stockholm har genomfört undersökningar bland bostadsrättsföreningar som visar att 53 procent anser att energideklarationerna har gjort nytta för pengarna, medan 47 procent inte tycker det. Han efterlyste en bättre och tydligare dekal, ”lappen i trappen” från Boverket som visar en fastighets status efter färdigställd energideklaration – som den idag ser ut kan den vara vilseledande för en icke insatt person.

En ekonomisk utmaning – inte en teknisk – att uppnå klimatneutralitet
Klimatbelastningen minskar, men vi har en bit kvar till klimatneutralitet. Vi står oss ganska väl om vi jämför oss internationellt. Med beprövad teknik kan vi producera hus som förorsakar 30 procent mindre utsläpp än kraven i BBR, menade Kretsloppsrådets sekreterare Per Lilliehorn när han skulle besvara frågan om hur klimatneutral bygg- och fastighetssektorn egentligen är, och han citerade JMs miljödirektör Lennart Henriz: ”Att bygga energismart är i första hand inte en teknisk utmaning utan en ekonomisk utmaning”.

Gustaf Landahl, avdelningschef för Miljöförvaltningen i Stockholm, som satt i auditoriet, berättade om stadens miljöarbete och -planer för ett klimatneutralt Stockholm. Han beskrev bland annat också ett miljöprojekt som staden hoppas få EU-pengar till – det handlar om åtgärder i miljonprogramsområdet Husby i Sverige och ett efterkrigsområde i Poznan i Polen. Mer finns att läsa på www.stockholm.se/klimat.

Chefen för Miljöförvaltningen i Stockholm, Gunnar Söderholm, som satt i publiken berättade också om två stora satsningar som staden planerar som ”miljöstadsdelar” – uppföljare till Hammarby Sjöstad. Det ena är Norra Djurgården, vilket är beslutat. Det andra är Lövholmen, som dock ännu ej är offentliggjort.

Komplicerade frågor
Förväntningarna i auditoriet var höga när Energimyndighetens generaldirektör Tomas Kåberger, äntrade podiet för att tala om hur byggbranschen ska anpassa sin produktion till ett klimatanpassat byggande. Han skulle också redogöra för vad energitillförseln av el och värme betyder i ett globalt koldioxidperspektiv. Några entydliga svar gavs dock inte. Han erkände att frågorna är komplicerade och han uppmanade också byggarna: ”Försök inte att säga något om det som du inte förstår själv!”

1 850 lägenheter i Annedal
Därefter redogjorde Johnny Kellner som är ordförande i Stockholms Byggmästareförenings Miljöutskott för planerna för Annedal, ett projekt som vill visa att man på storskalig nivå kan genomföra byggarnas klimatmål inom ramen för god ekonomi. 19 byggherrar ska här bygga
1 850 lägenheter. Varje byggherre kommer att redovisa sina beräkningar av CO2, el och värme i förhållande till Boverkets byggregler. Minst 20 procent bättre än dagens absolut lägsta nivå är målet.

Inget nytt ROT-avdrag?
Elisabet Falemo, statssekreterare i miljödepartementet talade om ”Hållbara städer” och regeringens klimatstrategi.

Utsläppen av CO2 ska minska med 20 procent till 2010 och med 30 procent till 2020. Av de i budgetpropositionen föreslagna nya satsningarna på 7 miljarder kronor ska 4 miljarder gå till stöd till fattigare länder för att vidta klimatåtgärder och -anpassning, berättade hon. En klimat- och energiproposition ska presenteras under vintern. Den kommer bland annat att innehålla satsningar på biogas och stödjer kommersialisering av ny energiteknik. Här presenteras också åtgärder för att anpassa Sverige till ett förändrat klimat.

På fråga från auditoriet om inte ”moroten” ROT-avdrag kunde återinföras, blev Elisabet Falemo svaret skyldig. Hon sade dock att ”frågan diskuterades”.
 

Dagen avslutades med en animerad paneldiskussion, där kommunalrådet i Nynäshamn, Ilija Batljan, finansborgarrådet i Stockholm, Sten Nordin och Elisabet Falemo ställdes mot väggen av såväl Lydia Capolicchio som auditoriet. Att frågorna är komplicerade, men att det också finns en mängd åtgärder som kan och ska genomföras, var det som förenade alla denna dag.

Text: Peggy Häggqvist